Jag tror att jag kanske är lite förälskad i en annan man. Lite.
Hur kan man låta bli när han behandlar en ananas så kärleksfullt?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
skip to main |
skip to sidebar
Så mycket mat, så lite tid
Om mig
- Hemliga kockan
- Matfixerad kvinna som äger generande många kokböcker och älskar brödskorpor, Martini bianco, lakritskolor och att bli bjuden på lunch. Jag syr, läser, ser utställningar och arbetar i museivärlden. Lyckligt gift med en man som (än så länge) tycker mer om countrymusik än om matlagning.
Idoler
Vill du maila mig?
hemligakockan@hotmail.com
Bloggarkiv
-
▼
2007
(199)
-
▼
april
(49)
- Gästbloggare: Syster i Sydney
- Creme brulé - tragedi i tre akter
- Grillad sparris
- Finn ett fel
- Frukostbricka
- Hemmakväll
- Mrs Ramsey?
- Pingvinsamling
- Övermäktigt
- Koreansk lunch
- Kemi
- Hunger - lunch 9 sekunder
- Fäll ner det jädra toalocket!
- Tetrapak 2007
- Drömmen om en egen bagarstuga
- Kyckling i grön curry
- Nässlor med rökt lax
- Nässelbränna
- Salade Nicoise
- Havrekakor
- Passionsdrink
- New york, New york
- Ädelstenar
- Frukt är inte godis
- Perfekt fisk
- Riktiga fiskpinnar
- Hemmaknäcke
- Botemedel
- Café Neo
- Melonsvalka
- Badrumskirurgi
- Svärföräldrar på middag
- Knapersega chokladkakor
- Dockskåpsmat
- Kycklingchips
- Ratatouille och rött ris
- Willy Wonka gone bad
- Willy Wonka
- Barn är mjuka
- Off topic - hundliv
- Vardagslax
- Goda damfingrar
- Inte skära, bara rispa
- Olé
- Om inte om fanns...
- Sillidill
- Tentan-är över-fest!
- Av jord är du kommen
- Fryst höstminne
-
▼
april
(49)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar