Jag har skrivit om den här rätten tidigare. Men vad tusan, bilderna blev ju så snygga och det är ju min blogg! Dessutom är jag ändå nära hybris idag, fantastiska Lisa har tipsat om mig.
Marinerade linser, rosad mjuk rödlök, honungsgrillat lamm i skivor, bondbönor och färsk oregano. Till middagen valde den hemlige mannen Hugo en perfekt Rioja, Coto de Imaz.
Att skala bondbönor tillsammans visade sig vara ett bra sätt att skapa kontakt med en tveksam tvååring, nu är vi bästa vänner.
Är det förresten någon som vet om det går att köpa frysta bondbönor i Sverige? Jag har letat och bett handlare ta in, men utan resultat.
6 kommentarer:
Jag har letat och letat, men nej, inga frysta bondbönor. Tvingar föräldrarna att släpa hem varje gång de är i Spanien istället. Av märket Findus. Irriterande, hur svårt kan det vara att saluföra dem här liksom.
Jag odlar själv - blanchar och skalar, sedan lösfryser på bleck innan det förpassas i små kartonger. Förra året fick vi ihop sex kilo - snart slut lagom till sådden den här veckan.
Anne - Jag mailar Findus, det tillsammans med tjat på handlare kanske kan ge något! Mycket kärleksfulla föräldrar du har, tar de med med i kylväska eller hur går det till?
lagers tabberas - Jag skulle gärna odla själv, men bor i lägenhet utan balkong.
Kockan - precis, de packar i ett par lager tidningspapper, sen i plastburk, och så liten mjuk kylväska. Det funkar skapligt. Lite isigare än från början, men när de väl är tinade märks ingen skillnad.
Maken fick nån sallad med bondbönor på jobbet, och han hävdade att det var helt okej konsistens och smak - samma som frysta. Men de kom från en stor burk, enligt kockan där. Hm.
Anne - Vilka underbara föräldrar! Undrar om de fått märkliga blickar i tullen någon gång... Burkbönor känner jag mig också tveksam till, men jag får prova!
Jag har odlat bondbönor på gården (bakom huset på Sveavägen). Fungerade utmärkt, förutsatt att man har grannar som tycker sådan odling är OK och det inte är asfalt förstås.
Skicka en kommentar